Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Svenska rapporter

En viktig uppgift för SWEMARC är att sprida vetenskapligt korrekt och saklig information om vattenbruk. Här kommer vi att sammanställa resurser som kan öka kunskap om vattenbruk i Sverige.


SWEMARC-rapporter

Övriga svenska rapporter

 

SWEMARC-rapporter


 

Länk till: SWEMARC:s rapport "Etablera och utveckla vattenbruk i Sverige".
 

► Länk till: SWEMARC:s årsrapport 2017 (sammanfattning).

 

► Länk till: HaV-rapporten
Rapporten, som har tagits fram av SWEMARC-forskarna Susanne Eriksson, Jonas Nilsson och Kristina Snuttan Sundell vid Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Vattenbrukscentrum Norr AB (VBCN) på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), beskriver tillgängliga och möjliga odlingstekniker för odling av vattenlevande organismer i svensk miljö.
 

 

► Länk till: Taskforce vattenbruks rapport

 

► Länk till: SWEMARC annual report 2016

 

Under våren 2017 fick Svinesundskommittén en förfrågan från Miljöoch energidepartementet att beskriva vad i lagstiftning som hämmar en marin/maritim tillväxt inom vattenbruk.

►Länk till rapporten: "Äldre lagstiftning hämmar innovations- och teknikutveckling inom marina näringar".

 

Övriga svenska rapporter

 

► Länk till: Rapporten från Matfiskodlarna.
Aquanord AB har på uppdrag av Matfiskodlarna Sverige AB sammanställt och analyserat vattenrelaterade miljöeffekter från matfiskodling i öppna kassar.
 

Under sin femåriga programtid har WATERS utvecklat bättre indikatorer och justerat klassificeringar och referensvärden för våra vattenförekomster. Detta är ett värdefullt underlag till de kommande biologiska bedömningsgrunderna. WATERS har också utvecklat metoder för hantering av osäkerhet i bedömningarna, liksom metoder för transparens och harmonisering av sammanvägd ekologisk status. Sammantaget kommer resultaten att förenkla vattendirektivsarbetet.
►Länk till: Ecological Assessmen of Swedish water bodies

  

 

Nedan finner du bland annat ekonomiska beräkningsmodeller för torsk och regnbåge, som hör till rapporten "Småskalig marin fiskodling och levandelagring. Beskrivning av teknik och ekonomi".
Ekonomisk beräkningsmodell torsk och regnbåge
Ekonomiskt beräkningsunderlag - regnbåge
Ekonomiskt beräkningsunderlag - torsk

►Länk till rapporten "Småskalig marin fiskodling och levandelagring. Beskrivning av teknik och ekonomi".

 

►Länk till rapporten "Odla och levandeförvara fisk – guide för nybörjare".

 


Det växande vattenbrukslandet SOU 2009:26
Utredningen av det svenska vattenbruket utförd av Landsbygdsdepartementet år 2009.
Länk till utredningen

 

 

 

Vattenbruk 2009 Statistiska meddelanden JO 60 SM 1001
Statistisk rapport producerad av SCB på uppdrag av Fiskeriverket.
Länk till rapporten (pdf)

 

Förutsättningar och potential för torskodling i Sverige
Rapport om förstudie om förutsättningarna för torskodling i Sverige utförd av Havsfiskelaboratoriet och Vattenbrukarna.
Länk till rapporten

 

Nord-Ostron var ett innovationsprojekt som finansierades via EU:s Interreg-program IV A Kattegat-Skagerrak. Syftet var att stärka skandinaviskt samarbete mellan forskning och företag inom den marina sektorn. Målet var att utveckla odlingen av det europeiska ostronet, Ostrea edulis. Denna rapport beskriver ostronets biologi, risker vid odling, tillstånd och regler, ekonomi och marknad.
►Länk till: Handbok för ostronodlare – ett resultat av Projekt Nord-Ostron 2009 – 2012
 

I dag pågår en aktiv forskning och utveckling runt alternativa mer miljöanpassade vattenbrukstekniker som fokuserar på en ökad kontroll av kontakten och utbytet mellan den odlade fiskens och dess miljö och omgivningen. Denna rapport beskriver och jämför traditionell kassodling med nya odlingstekniker med fokus på marina arter och system.
►Länk till: Marin fiskodling på den svenska västkusten: Tekniska lösningar (april 2015)


I den här rapporten undersöks odlingspotentialen för ett antal marina fiskarter som förekommer i svenska vatten och sju arter pekas ut som kandidatarter: hälleflundra, tunga, piggvar, vanlig och/eller fläckig havskatt, lyrtorsk och torsk.
►Länk till: Marin fiskodling på den svenska västkusten: Biologiska förutsättningar (december 2012)



Musselcatcher är en metod för att mäta rekrytering av musslor och
konkurrerande påväxtorganismer inom vattenbruket.
►Länk till: Musselcatcher (april 2013)


2007 upptäcktes att det japanska jätteostronet hade etablerat sig längs svenska västkusten, och i dag finns ett uttalat intresse att starta havsbaserad odling av ostronet. I den här rapporten föreslår Åsa Strand och Susanne Lindegarth en förvaltningsmodell där odlingstillstånd villkoras med skötselavtal.
►Länk till: Japanska ostron i svenska vatten - hot eller möjlighet? (augusti 2014)


Fokus för projektet "Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel" har varit att prova ut metodik för insamling av arten Ostrea edulis. Resultaten har visat sig mycket lovande, och metodiken har rönt stort intresse bland befintliga odlare och entreprenörer som under 2014 har provat tekniken i sina områden.
►Länk till: Utveckling av metodik för insamling av ostronyngel (november 2014)
 

Under perioden 2013 till och med november 2014 drevs projektet "Planering för vattenbruk på Västkusten". Här finns material samlat från det projektet.
►Länk till: Planering för vattenbruk på Västkusten, rapport (november 2014)
Bilaga 1: Studiebesök
Bilaga 2: Workshops
Bilaga 3.1: Fiskodlingsfolder
Bilaga 3.2: Ostron- och musselodlingsfolder
Bilaga 4: GIS-skikt
Bilaga 5: Arrendeavtal

 

 

 

Sidansvarig: Maria Holmkvist|Sidan uppdaterades: 2018-06-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?