Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

SWEMARC:s forskningsområden

SWEMARC överbryggar de traditionella gränserna inom vattenbruksforskningen genom att integrera kompetens inom sociala, ekonomiska, miljömässiga och biologiska vetenskaper och använda trans- och tvärvetenskapliga forskningsmetoder i kombination med stark intradisciplinär forskning.

För att uppnå detta är forskningen inom SWEMARC organiserad i sex integrerade forskningsområden, som tillsammans bidrar till identifiering och lösningar av de viktigaste hindren för en hållbar utveckling av marint vattenbruk. Begreppet ”carrying capacity” eller ”bärkraft” på olika nivåer, samt den rådande allmänna opinionen (RA1) kommer att fungera som ett ramverk för de öppna och frågedrivna forskningsområden som karakteriserar SWEMARC. Forskningsfokus kommer att ligga på juridiska och samhälleliga konflikter (RA2), odlingssystem med utökade barriärer för låg eller positiv miljöpåverkan och cirkulära näringsflöden (RA3), nya marina foderråvaror som säkerställer god hälsa och välfärd, samt kvalitet på de odlade organismerna utan att påverka vilda populationer (RA4) och på konsumenters uppfattning av marina vattenbruksprodukter tillsammans med en utveckling av framtida produkter och marknader (RA5). Ett holistiskt angreppssätt på hållbar expansion av marint vattenbruk kommer att användas för att utvärdera ekologiska, ekonomiska och samhälleliga effekter av de kombinerade forskningsresultaten för att kunna presentera strategier och riktlinjer för konkreta åtgärder (RA6).


FORSKNINGSOMRÅDEN
RA 1) Ramverk för expansion av marint vattenbruk

RA 2) Lagar, regler och samhällskonflikter

RA 3) Marina vattenbrukssystem

RA 4) Utveckling av marina foder

RA5) Produktutveckling

RA 6) Marina vattenbrukets samhällseffekter


RA 1) Ramverk för expansion av marint vattenbruk
Ansvarig forskare: Mats Lindegarth
Utmaningar:

Det finns ett globalt samförstånd om vattenbrukets växande betydelse som en viktig matleverantör och andra värdefulla produkter. Sverige och EU har identifierat vattenbruket som en viktig del av den "blå tillväxten". Utvidgningen av den underutvecklade marina vattenbrukssektorn är dock en utmanande politisk och social uppgift. För att ge rekommendationer och strategier för en hållbar utveckling av marint vattenbruk, i Sverige och globalt, måste ett gemensamt ramverk antas. Detta ramverk ska ta hänsyn till de olika ekonomiska, samhälleliga, institutionella och biologiska faktorer, som förhindrar expansion av sektorn.

Mål och förväntade resultat:
• Sammanfatta den senaste tekniken som behövs för att bedöma olika aspekter av bärförmåga; analysera begränsande faktorer för utveckling av olika typer av marint vattenbruk inom en rad socioekonomiska miljöer och ekologiska förhållanden, samt utveckla sätt att övervinna dessa hinder.

• Undersöka allmänhetens åsikter och i synnerhet analysera viktiga faktorer som ligger bakom positiva åsikter kring vattenbruk. Detta görs för att förstå hur ett brett stöd bland medborgare och intressenter kan uppnås.

• Utveckla ett konceptuellt ramverk baserat på bärkapacitet, som kommer att omfatta relevanta faktorer som för närvarande komplicerar och begränsar en hållbar utvidgning av det marina vattenbruket.

• Att realisera ramverket inom RA2-RA5.

• Att erbjuda en baslinje och alternativa scenarier för hantering av begränsningsfaktorer som ska utvärderas i RA6.

RA 2) Lagar, regler och samhällskonflikter
Ansvarig forskare: David Langlet
Utmaningar:

De som är involverade i utvecklingen av marint vattenbruk måste navigera en komplex väv av regler och förfaranden, inom olika rättsliga och administrativa strukturer, vilka ska reglera och främja många olika aktiviteter och intressen. Det rör sig om regelverk på lokal, regional, nationell, internationell (EU) och global nivå, ofta med komplexa interaktioner, som kan vara krävande att hantera för näring och forskning och inte minst för de som arbetar med normgivning och regelefterlevnad på olika nivåer. Komplexiteten förstärks av att många former av marint vattenbruk fortfarande är rätt nya verksamheter på många håll och att regelverken inte är ordentligt anpassade till dem. Dessutom sker, bl.a. på EU-nivån, en snabb rättslig utveckling, inte minst i form av genomförandet av EU:s ramvattendirektiv och ett system för fysisk planering i den marina miljön (havsplanering). Detta ger upphov till en situation med svåröverblickbara rättsliga förutsättningar och utmaningar i form av bl.a. kostnader och tidsåtgång även för de som aktivt verkar för en hållbar utveckling av vattenbruket.

Mål och förväntade resultat
• Att sammanställa relevanta rättsakter och ramverk som påverkar marint vattenbruk och analysera eventuella överlappningar, konflikter, luckor och osäkerhetsfaktorer avseende ramverken och deras tillämpning på representativa modellfall.

• Att utveckla rekommendationer för kommersiella, vetenskapliga och reglerande aktörer om hur identifierade konflikter och osäkerhetsfaktorer kan hanteras konstruktivt eller åtgärdas.

• Att utveckla metoder för platsval utifrån rumsligt explicit modellering, bästa tillgängliga forskningsinformation och inkludering av intressenter, och därmed optimer förutsättningarna för en i alla avseende bärkraftig verksamhet.

• Att använda ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt för att utveckla metoder för deltagande design, intressenters gemensamma kunskapsskapande, samt designkriterier för fysisk planering inom utvecklingen av marint vattenbruk.


RA 3) Marina vattenbrukssystem
Ansvarig forskare: Henrik Pavia
Utmaningar:

För närvarande ger konventionellt vattenbruk i öppna kassar en betydande mängd protein men samtidigt påverkas miljön negativt genom näringsfrisättning via foder till fisk, kräftor och musslor. Men miljön påverkas också negativt via genetiska, patologiska och parasitiska interaktioner med vilda populationer och genom att vildfångad fisk används i foderproduktionen. Det finns således ett brådskande behov av att utveckla nya, högproduktiva odlingsmodeller utan att överskrida den systemspecifika bärkapaciteten.

Mål och förväntade resultat:
• Att öka mångfalden av odlade arter genom utveckling och validering av optimala förutsättningar för en hel livscykelodling av nya vattenbruksarter från olika trofiska nivåer.

• Utveckla nya tekniker som kombinerar lokalt vattenbruks- och foderproduktion (RA 4), därigenom sker återvinning av näringsämnen och råmaterial för att skapa mer självständiga produktionssystem.

• Testa och erbjuda rekommendationer för nya, multitrofa vattenbruksmodeller.

• Erbjuda empirisk data och parametrar, som möjliggör en rigorös modellering av miljö-och ekonomisk hållbarhet, samt bedömning av social acceptans (RA6).

• Utveckla nya, hållbara, cirkulära multitrofa odlingssystem, med nya matchningsmetoder för att utvärdera miljökapaciteten, samt social acceptans (RA1, RA2, RA6).

RA 4) Utveckling av marina foder
Ansvarig forskare: Björn Thrandur Björnsson
Utmaningar:

Vattenbruksfoder som används i öppna system bidrar till organisk förorening och är fortfarande i stor utsträckning baserade på råvaror från fångstfiske, vilket därmed potentiellt bidrar till överfiske av vilda bestånd. Nuvarande alternativa ingredienser är huvudsakligen från växtriket och konkurrerar därför om både sötvatten- och markresurser, samt också direkt med marknader för konsumtion eller djurhållning. Följaktligen utsätts vattenbruket för stora variationer i tillgång och pris på foderingredienser. Detta bidrar till sektorns ekonomiska sårbarhet då foder står för över 50 procent av produktionskostnaden. Ur ett biologiskt perspektiv är vattenbruksfoder ofta dåligt skräddarsydda för att möta arters specifika näringsbehov, vilket medför risk för nedsatt tillväxteffektivitet, hälsa och välfärd.

Mål och förväntade resultat:
• Identifiera nya marina råvaror för cirkulära produktionssystem, speciellt alternativ som är baserade på organismer från lägre trofiska nivåer (RA3), samt alternativ från underutnyttjade biprodukter.

• Utveckla metoder för utvinning av högkvalitativa näringsämnen från dessa råmaterial.

• Använda dessa näringsämnen för utveckling av nya vattenbruksfoder som är skräddarsydda enligt specifika näringsbehov hos vattenbruksarter och/eller deras livsstadier.

• Utvärdera arters livsstadiespecifika krav på vattenbruksfoder när det gäller tillväxteffektivitet och främjande av hälsa och välfärd.

• Förbättra vattenbrukets ekonomi, styrka och miljöprestanda genom att skapa mångsidiga foderingredienser, som kan användas som resurs- och tillväxteffektiva foder.


RA5) Produktutveckling
Ansvarig forskare: Lena Mossberg
Utmaningar:

De negativa miljöpåverkningarna, som ofta orsakas av ohållbar fiskodling, har lett till en samlad stigmatisering av vattenbruksindustrin. Det saknas konsumentmedvetenhet om sjömatens näringsmässiga fördelar. Detta i kombination med uppfattningen att odlade produkter är mindre trovärdiga gällande livsmedelssäkerhet, hälsa, hållbarhet och djurskydd - i jämförelse med vildfångade produkter – utgör ett hot mot en möjlig expansion av lokala och globala marina vattenbruk.

Mål och förväntade resultat:
• Identifiera faktorer som kan klargöra varför vissa vattenbruksnäringar lyckas medan andra misslyckas, liksom att belysa underliggande faktorer, som påverkar köpbeteende och konsumtionsmönster gällande de valda vattenbruksprodukterna.

• Öka konsumentmedvetenheten och kunskapen om fördelar med vattenbruksprodukter genom kunskapsbaserad information för att förändra konsumenternas konsumtionsmönster.

• Utveckla vattenbruksprototyper för utvalda marknader tillsammans med olika intressenter.

• Skapa ett kluster av organisationer för uppskalning av prototyper för kommersialisering på målmarknader.

• Utveckla strategier för marknadsföringskommunikation för minst två nya, hållbara och lönsamma vattenbruksprodukter, som är redo att lanseras på målmarknader.


RA 6) Marina vattenbrukets samhällseffekter

Ansvarig forskare: John Armbrecht
Utmaningar:

Marint vattenbruk har fysiska och psykologiska effekter på lokal, regional och nationell nivå. För att förstå och bedöma den aggregerade effekten av vattenbruket från ett helhetsperspektiv, vilket inkluderar miljö, ekonomi och samhälle, är det en förutsättning att integrera olika typer av effekter. Integration och aggregering av effekter möjliggör förståelse för avvägningarna mellan vattenbrukstekniker och säkerställer välbalanserade och hållbara politiska beslut, vilket är viktigt när miljöpåverkan måste balanseras mot sociokulturella eller ekonomiska fördelar.

Mål och förväntade resultat:
• Utveckla en metod där effekterna av vattenbruk kan integreras och utvärderas i en gemensam enhet.

• Beskriva och analysera effekterna av olika vattenbrukstekniker för att bestämma vilka vattenbrukstekniker, som är mest gynnsamma när det gäller samhällets välfärd.

• Utarbeta rekommendationer och tydliga strategier för utveckling av vattenbruk, som minimerar negativa och maximerar positiva effekter.

 

Sidansvarig: Maria Holmkvist|Sidan uppdaterades: 2018-02-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?