Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

SWEMARC:s doktorandprojekt

Doktorand Ida Hedén, Institutionen för biologi och miljövetenskap
Forskningens fokus ligger på fysiologiska frågeställningar som handlar om att kunna få en resurseffektiv tillväxt av fisk med nya alternativa foder i slutna odlingssystem utan att påverka fiskens hälsa.

Jag är involverad i flera studier och jobbar med alternativa foder till olika fiskarter som havskatt (Anarhichas lupus och minor), Atlantlax (Salmo salar), regnbåge (Oncorhynchus mykiss) och Afrikansk ålmal (Clarias gariepinus).

 

Mitt projekt handlar om att undersöka hur nya alternativa foderkällor påverkar fiskens tillväxt, hälsa och välfärd, och de underliggande fysiologiska mekanismerna. Ledordet är att om man säkerställer fiskens hälsa så kommer även produkten till konsumenten att vara av högsta kvalitet.

För en hållbar odling av fisk krävs att hållbara, alternativa foderkällor till fiskmjöl och fiskolja tas fram. I dagens kommersiella fiskfoder används landbaserade produkter som vete, majs och sojaböna i hög grad. Mitt projekt har istället fokus på att utveckla ingredienser från havet som mikro/makroalger, sjöpung och biprodukter från räk-, sill- och musselindustri. Produkter från havet har oftast en gynnsam näringssammansättning av aminosyror och fettsyror som bidrar till en snabb och hälsosam tillväxt av fisken, men också ett högt näringsinnehåll i slutprodukten för mänsklig konsumtion.

______________________________________________________

Doktorand Jonas Nilsson, Juridiska institutionen
Projektet skrivs inom ämnet offentligt rätt. Det övergripande syftet med min avhandling är att analysera huruvida vattenbruk ska regleras inom ramen för allmänna miljörättsliga regler, eller om det är motiverat med särreglering, för att uppnå en hållbar vattenbruksnäring. Undersökningen sker genom en komparativ studie som jämför den svenska vattenbruksregleringen med den i andra länder och för andra verksamheter.

 

______________________________________________________


Doktorand Matthew Hargrave, Institutionen för marina vetenskaper

Mitt forskningsområde är multitrofiskt vattenbruk med fokus på extraktiva, icke-matade, arter. Multitrofiskt vattenbruk är en metod för livsmedelsproduktion, där arter från olika trofiska nivåer (olika lägen i näringskedjan) odlas tillsammans. Syftet med projektet är att öka avkastningen på systemet via återvinning av näringsämnen mellan arter, vilket resulterar i effektivare tillväxt samt minskade utsläpp av potentiellt skadliga näringsämnen. Jag använder en kombination av fält- och laboratorieundersökningar för att klargöra samspelet mellan olika arter och utvärdera potentialen att utveckla multitrofa vattenbruksmetoder till större livsmedelsproduktionssystem under svenska förhållanden.

Medan de flesta vattenbrukssystem tenderar att fokusera på en art som kräver utfodring, t ex lax, är mitt mål att undersöka möjligheterna att samodla icke-matade arter i ett multitrofiskt system. För närvarande arbetar jag med att odla blåmusslan (Mytilus edulis), ihop med alger som sockertare (Saccharina latissima) och havsallat (Ulva lactuca).

Blåmusslan är en filtrerare som livnär sig på små, naturligt förekommande, organiska partiklar och fytoplankton i vattnet – den kräver sålunda inte en extra matningskälla. Men de släpper också ut näringsämnen som ammonium och fosfat. Dessa näringsämnen är avgörande för tillväxten av sjögräs och kan under vissa omständigheter även vara begränsande faktorer för tångtillväxt. Att odla tång ihop med musslor eller andra filtermatande arter kan vara en möjlighet att utnyttja dessa värdefulla näringsämnen, och samtidigt förhindra en ökning av ammonium i kustmiljön som potentiellt kan bidra till lokal eutrofiering.


 

Sidansvarig: Maria Holmkvist|Sidan uppdaterades: 2018-07-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?