Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Projekt vid Göteborgs universitet

Vid Göteborgs universitet är Naturvetenskapliga fakulteten starkt etablerad i den marina forskningens framkant. Göteborgs universitet är ledande inom europeisk havsforskning.

Nedan presenteras vattenbruksprojekt vid Naturvetenskapliga fakulteten samt projektens värdinstitution.

 
Avslutade vattenbruksprojekt:

Alternativa och hållbara foder för fisk i odling

Institutionen för biologi och miljövetenskap
Zoologiska institutionen och Fiskendokrinologiska laboratoriets forskning kring utvecklande av hållbara foder för fisk i odling startade redan 2001 med EU projektet GUTINTEGRITY: Gastrointestinal functions and food intake regulation in salmonids: impact of dietary vegetable lipids.

Detta projekt koordinerades av professor Thrandur Björnsson som tillsammans med Dr Elisabeth Jönsson Bergman och Dr Ingibjörg Einarsdottir ledde arbetet kring födointag, aptit och tillväxt medan professor Kristina Snuttan Sundell och Dr Fredrik Jutfelt ledde forskningen kring magtarmkanalens fysiologiska funktioner.

Effekter av vegetabila ingredienser i fiskfoder på tillväxt, aptit, energiallokering, tarmfysiologi, näringsupptag och magtarmkanalens barriärfunktioner och immunsystem har därefter fortsatt genom medverkan i EU projekten SEAFOODplus och AQUAMAX samt genom ett mångårigt samarbete med Skrettings forskningscentrums Nutritions-grupp.

Idag leder professor Kristina Sundell forskningen rörande tarmens fysiologi, dess transport och metabolism av näringsämnen samt forskning kring de effekter som nya foderingredienser kan få på fiskens allmäntillstånd, såsom stress, hälsa och förmåga att motstå infektioner inom projektet "Mikroorganismer, en uthållig foderresurs för odlad fisk".

Det är ett femårigt strategisk samarbetsprojekt mellan SLU (professor Anders Kiessling, koordinator) och Göteborgs Universitet (professor Sundell), finansierat av Formas.

Projektets huvudmålsättning är att ta fram kunskap för att kunna utnyttja restprodukter från fermentering som foder till odlad fisk. Möjligheten att kunna omvandla restprodukter från industrin till näringsrik biomassa för fodertillverkning är attraktiv då hållbara foderingredienser är en förutsättning för en fortsatt utveckling av fiskodling i Sverige.

Mikroorganismer är mycket snabba och effektiva omvandlare av olika restprodukter till organsikt material med hög proteinhalt. I projektet kommer fokus att ligga på mikrosvampar, främst zygomycteten Rhizopus oryzea, men även R. oligosporus och jästsvampen Pichia anomala kommer att studeras. De fiskarter som projektet innefattar är de för Sverige idag viktigaste odlingsarterna: regnbåge, Oncorhynchus mykiss och röding, Salvelinus alpinus.

Hälsa och välfärd hos odlad fisk

Institutionen för biologi och miljövetenskap
Stress och motståndskraft mot infektioner, Hälsa och välfärd, hos fisk är ett stort och viktigt forskningsområde vid Zoologiska institutionen. Framförallt för vår forskning som syftar till att bygga en kunskapsgrund för utveckling av ett hållbart vattenbruk, är dessa frågor mycket viktiga.

En av de stora utmaningarna inom all storskalig djuruppfödning är den påverkan på djurens hälsa och välfärd som odlingsförhållandena kan medföra. Hög-intensivt vattenbruk kan orsaka stress, såväl akut som kronisk, hos fisken och detta i sin tur kan påverka många fysiologiska funktioner som tillväxt, energianvändande, beteende och mottaglighet för infektioner.

Begränsning av fiskarnas utrymme samt att de inte kan simma iväg från smittkällan ökar också risken för spridning av infektioner i en odlingsmiljö.

I våra två huvudinriktningar studerar vi:

  • Stress i odling, med fokus på hur olika odlingsmiljöer och abiotiska faktorer påverkar fiskens stressresponser och fysiologi.
  • Motståndskraft mot infektioner, med fokus på tarmen som primärbarriär, fysiskt och immunologiskt, som utgör fiskens första försvarslinje mot sjukdomsalstrande mikroorganismer.
     

Kristina Snuttan Sundell (professor), Michael Axelsson (professor), Henrik Sundh (post doc), Erik Sandblom (forskare), Henrik Seth (post doc), Lars Niklasson (doktorand) och Malin Rosengren (doktorand) driver forskningen inom detta område tillsammans med forskarna inom området ”Tillväxt och aptit”.

Forskningen bedrivs i flera projekt finansierade av Formas, Norska forskningsrådet och i EU-projektet LIFECYCLE.

Odling av makroalger

Institutionen för marina vetenskaper
Göteborgs universitet har under senare år utvecklats till ett nationellt center för odling av makroalger. Flera projekt pågår som syftar till att utveckla metoder för att odla och ta till vara algbiomassa för olika ändamål. Projekten är tvärvetenskapliga med partners från bl.a. Chalmers, KTH, Linnéuniversitet och Lunds universitet. En viktig aspekt är att även bedöma algodlingarnas miljöpåverkan och socioekonomiska konsekvenser.

Läs mer här:
Sweaweed
AquaAgri Kelp
Seafarm

Tillväxt och aptit hos fisk

Institutionen för biologi och miljövetenskap
Forskning runt reglering av utveckling, tillväxt, aptit och energibalans hos fisk är ett av Fiskendokrina laboratoriets huvudsakliga forskningsområden. För närvarande arbetar Thrandur Björnsson (professor), Elisabeth Jönsson Bergman (forskare), Ingibjörg Einarsdottir (forskare), Ningping Gong (postdok), Andreas Kullgren (doktorand) och Marcus Johansson (doktorand) huvudsakligen med dessa frågeställningar.

Forskningen har resulterat i närmare 150 vetenskapliga publikationer, 7 doktorsavhandlingar och otaliga presentationer på forskar- och vattenbruksmöten. Forskningen har haft starkt stöd from svenska (Formas), norska (NFR), Isländska (AVS) och Europeiska forskningsfinansiärer. För närvarande finansieras forskningen av flera Formas-projekt, samt av EU projektet LIFECYCLE. Forskningen har som grundläggande syfte att öka kunskapen om hur tillväxtprocesser regleras av olika hormon såsom tillväxthormon, insulin-liknande tillväxtfaktor I, ghrelin och leptin, samt hur dessa samspelar med miljöeffekter (ljus, temperatur), näringsstatus (energi, sammansättning) och odlingsbetingelser (stress, selektion).

I ett vattenbruksrelaterat perspektiv så är forskningen viktig i många olika avseenden. God tillväxt av fisken är självklart ett viktigt kriterium för en fiskodlings kommersiella konkurrenskraft, men detta får inte vara på bekostnad av för höga foderkostnader. Därför är ett bra utnyttjande av fodret en kritisk punkt och därför fokuserar vår forskning också på regleringen av energimetabolism hos fisk och på hur energin fördelas mellan tillväxt av skelett, muskel och fettvävnad.

Detta är också av stor vikt för produktkvaliteten. Tillväxt och fettreserver har starka kopplingar till initiering av pubertet och könsmognad hos fisk. Odlingsförhållanden som är optimala för snabb tillväxt (mycket, energirikt foder) resulterar ofta i en alldeles för tidig könsmognad för fisken, med stora produktionsbortfall som följd (muskeltillväxten avstannar, köttkvaliteten försämras).

Även för fiskens välfärd är dessa frågor av stor vikt. Speciellt under yngelstadier kan en för snabb tillväxt leda till skador på skelettet och därmed deformiteter av den vuxna fisken. Forskningen syftar sammanfattningsvis både till att öka de grundläggande fiskbiologiska kunskaperna om hormonella regleringsmekanismer och fysiologiska kopplingar mellan olika livsprocesser, men också till att få fram information till gagn för vattenbruksnäringen. Detta görs genom att rikta forskningen mot de områden där de stora produktionsproblemen finns.



Avslutade vattenbruksprojekt:

LIFECYCLE

Institutionen för biologi och miljövetenskap
LIFECYCLE är ett storskaligt integrerat forskningsprojekt stött av EU:s sjunde ramprogram, Tema: ”Food, Acriculture and Biotechnology”. Projektets syfte är att skapa en kunskapsbas som kan öka konkurrenskraften hos europeiska fiskodlingar. Målet är att bidra till att Europa ska odla den etiskt och kvalitetsmässigt bästa fisken. LIFECYCLE fokuserar på livsavgörande utvecklingsstadier hos de för fiskodling viktiga arterna: ”Sea Bream”, europeisk ”Sea Bass”, regnbåge, atlantlax och för vissa studier även torsk och hälleflundra. Forskningsinsatserna fokuserar på områden där nuvarande kunskaper är små och forskningsinsatser behövs på multinationell och tvärvetenskaplig skala för att nå resultat.
Läs mer: www.lifecycle-fp7.eu

Musselodling mot övergödning

Institutionen för biologi och miljövetenskap
Projektledare Susanne Lindegarth, Institutionen för marin ekologi.
Övergödning, det vill säga tillförsel av näringsämnen (kväve och fosfor) och organiskt material till kustzonen från land, atmosfär och närliggande hav, anses vara ett av de allvarligaste hoten mot de kustnära ekosystemen i Västerhavet och Östersjön. För att minska övergödningsproblematiken kan olika åtgärder vara aktuella. Här har myndigheterna i flera utredningar föreslagit musselodling som en åtgärd.

Principen med musselodling som restaureringsåtgärd bygger på att musslor tar upp fosfor och kväve genom att de filtrerar vattnet och tar upp växtplankton som sin föda. När musslorna sedan skördas erhålls ett nettoborttag av näringsämnen ur havsmiljön. Beroende på lokalisering av odlingen och produktionsvolym kan flera effekter av musselodling erhållas, till exempel förbättrat siktdjup och minskad syrebrist i bottnarna.

I projektet kommer man att mäta tillväxt av musslor i anslutning till övergödningskänsliga vikar. Resultaten ska ligga till grund för beräkningar av näringsupptag och modellering av effektstorlekar av musselodlingar. Vidare ska projektet i samarbete med befintliga musselodlare prova ut storskaliga odlingstekniker i grundområden samt tekniker för att minska nedfallet under odlingarna.

Resultaten från projektet ska användas som underlag för att ta fram en detaljplan kring lämpliga områden för såväl kommersiell musselodling som så kallad miljömusselodling. Projekt är finansierat av Havsmiljöanslaget/Naturvårdsverket 2010-2012.

NEPHROPS

Institutionen för biologi och miljövetenskap
NEPHROPS - Development of new techniques in hatchery rearing, fishery enhancement and aquaculture for Nephrops är ett internationellt samarbete mellan fem forskargrupper och tio olika partners från fiskerinäringen från Sverige, Norge, Irland och Storbritannien. Från Sverige deltar en forskargrupp från Institutionen för Biologi och Miljövetenskap vid Göteborgs Universitet, samt ett flertal yrkesfiskare från Bohuslän och Halland. Projektet är treårigt och startade 1 februari 2012.

Några av de svenska deltagarnai NEPHROPS: Patrik Ingemarsson, Robert Roysson, Joakim Ingemarsson, Kerstin Roysson, Anette Ungfors, Susanne Eriksson, Linda Svanberg, Ingemar Granqvist, Ingemar Karlsson.

Havskräftan är ett av de kommersiellt viktigaste skaldjuren i Europa och fisket ger miljardbelopp varje år. Idag sker kräftfisket huvudsakligen med hjälp av bottentrål, något som har en negativ inverkan på havsbotten. Målet med NEPHROPS är att ta fram ny biologisk kunskap och teknik för att utveckla dagens havskräftfiske på ett ekologiskt hållbart sätt. Projektet kommer att fokusera på utveckling av agn och burar och att öka kunskap om kräftans födosök, näringsbehov, fysiologiska anpassningar och luktsinne. Dessutom vill forskarna arbeta fram generella metoder för odling av småkräfta. Det finns redan idag områden runt brittiska öarna där man vill sätta ut småkräftor för att förbättra fisket och det krävs specialkunskap för varje enskild art för att lösa de problem som uppstår vid storskalig odling.

NEPHROPS kommer att arbeta fram lösningar för att förbättra odlingsmetoderna för ökad kvalitet och kvantitet av småkräfta. 
Den svenska forskargruppen som ingår i projektet har många års erfarenhet av havskräftodling i mindre skala för forskningsbehov. Verksamheten bedrivs på Göteborgs Universitets marina station Kristineberg vid Gullmarsfjorden där förutsättningarna är gynnsamma.

Kontakt: 
Docent Susanne Eriksson, Institutionen för biologi och miljövetenskap, Kristineberg, Göteborgs universitet. 031-786 9525
 susanne.eriksson@bioenv.gu.se

Forskargruppen vid Institutionen för biologi och miljövetenskap består av:

  • Susanne Eriksson, docent och lektor som under de senaste 20 åren arbetat med kräftdjur av olika slag, framförallt havskräfta. Susannes arbete har omfattat frågeställningar kring odling, tidig utveckling, anpassningar och tolerans för stress i miljön (exempelvis försurning, temperaturhöjningar, övergödning och metallexponering), födoutnyttjande och hälsa. Susanne är svensk projektledare för NEPHROPS och kommer i detta projekt att framförallt fokusera på utvecklingen av odling och framtagning av småkräfta av hög kvalitet.
  • Anette Ungfors, post-doktor som i NEPHROPS huvudsakligen kommer att arbeta med utveckling av agn och burar. Anette har tidigare samarbetat med yrkesfiskare i ett projekt kring levandeförvaring på havskräfta. Anette har även arbetat med fisket på krabbtaska (Cancer pagurus), med genetiska beståndsstudier, märkning för undersökning av vandringspotential, provfisken i förvaltningssyfte i samarbete med yrkesfiskare. Anette har nyligen avslutat en postdoktorstjänst i England på parasiter och sjukdomar i juvenila krabbor.
  • Anna-Sara Krång, forskare som i NEPHROPS kommer att delta i experiment kring havskräftans luktsinne och födosök. Anna-Sara arbetar med kemisk ekologi, dofter och luktsinne hos kräftdjur, och har arbetat med effekter av föroreningar på luktsinnet hos exempelvis havskräftan Nephrops norvegicus och strandkrabban Carcinus maenas. Anna-Sara har de senaste åren arbetat med ett forskningsprojekt i Tyskland om anpassning av luktsinnet hos landlevande kräftdjur.
  • Linda Svanberg, forskningsingenjör som förutom analys- och experimentarbete också ansvarar för gruppens odlingar av kräftdjur, för närvarande havskräftan Nephrops norvegicus och tånggråsuggan Idotea baltica.
  • Hannah Styf, doktorand finansierad av Naturvetenskapliga fakultetens forskningsplattform GRIP. Hannah arbetar med effekter av stress på den tidiga utvecklingen hos havskräftan Nephrops norvegicus och rödspotta Pleuronectes platessa. Projektet fokuserar på stresseffekter av klimatförändringar som pH, temperatur och syrebrist (handledare: Susanne Eriksson).

Nord-Ostron

Institutionen för biologi och miljövetenskap, med flera
Nord-Ostron är ett projekt där Sverige, Norge och Danmark tillsammans ska utveckla odling av det nordiska ostronet, Ostrea edulis. Målet är att göra ostronodling till en miljömässigt och ekonomiskt hållbar näring. Nord-Ostron är ett treårigt projekt inom EUs Interreg-program (Interreg IVA Kattegatt-Skagerack). Projektet har ett övergripande syfte; att utarbeta samarbetsmodeller över de tre ländernas gränser för att underlätta framtida näringslivsutveckling inom det marina området. Ostronodling tjänar här som modellprojekt.

I projektets partnerskap ingår ett innovationsnätverk från respektive land: Mare novum (Sverige), Dansk Skaldyrcenter (Danmark) och MareLife (Norge). Dessutom ingår Göteborgs universitet, Universitetet for miljø og biovitenskap Ås i Norge, Center for forskning og forvaltning av skaldyr i Danmark och Ostrea Sverige AB. Projektet medfinansieras bland annat av Västra Götalandsregionen och Region Nordjylland.
Läs mer: www.ostronakademien.se

Smoltpro

Institutionen för biologi och miljövetenskap
Syftet med projektet SMOLTPRO är att ta fram ekologiskt och etiskt hållbara metoder som ökar det samhällsekonomiska utbytet av kompensationsodling av lax och öring.
Läs mer: www.smoltpro.science.gu.se

Vattenbruk och miljöpåverkan

Institutionen för geovetenskaper
Professor Anders Stigebrandts forskargrupp har bland annat jobbat med oceanografiska modelleringar av vattenbrukets miljöeffekter. I detta ingår generella modeller för ämnes- och energiomsättning samt tillväxt av fisk och skaldjur, modellering av miljöeffekter av vattenbruk, vattenkvalité, ”holding capacity”, samt principer och modeller för ekologiskt hållbart vattenbruk i insjöar. Forskningen har en tydlig koppling till den norska vattenbruksindustrin. Anders Stigebrandt har bidragit till att utveckla en modell för övervakning av odlingars miljöeffekter (MOM-systemet). Systemet används nu i fiskodlingar i Norge. Forskargruppen har deltagit i ett antal EU-finansierade projekt, bland annat kring hållbart vattenbruk i Kina (SPEAR) och framtagande av indikatorer för bedömning av vattenkvalitet i samband med vattenbruk (ECASA).
Läs mer: www.marsys.se

 

Algodling i Kosterhavet
Sidansvarig: Maria Holmkvist|Sidan uppdaterades: 2017-04-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?